Vetenskapliga studier

När man studerar effekter av olika behandlingsinsatser och självmordspreventiva åtgärder är det av stor vikt att välja de patienter som verkligen är beredda på och kapabla att ta sitt liv och inte inkludera patienter som sannolikt ändå inte skulle ta sitt liv p.g.a. att de är skyddade av en normal neuropsykologisk funktion.

  • Emotras metod är den enda objektiva som kan klara av att identifiera de patienter som är adekvata för sådan forskning.

Vetenskapen om självmord blir mer och mer fokuserad på att den viktiga hjärnstrukturen hippocampus är skadad och eller inte fungerar som den ska.

  • Emotras metod har, enligt gällande teori, potentialen att mäta den för självmord vitala dysfunktionen i hippocampus oavsett orsak.

Elektrodermalt hyporeaktiva personer reagerar inte med normal nyfikenhet på händelser i vardagslivet.

  • Det leder till ett tillstånd av psykologisk beredskap att lämna livet och kapabiliteten att utföra ett försök att göra det vilket gör hyporeaktiva mycket sårbara för självmord.

Personer som är elektrodermalt hyporeaktiva har svårt att bilda klara minnen av händelser i vardagslivet. Det kan i sin tur leda till andra kognitiva störningar, vilket kan bidra till och förvärra en depression och livssituation.

  • Emotras metod är en objektiv funktionell metod som skulle kunna avslöja djupa neuropsykologiska orsaker till dessa störningar.

Elektrodermal reaktivitet tenderar att konvertera till hyporeaktivitet i nästa eller i senare episoder av depression.

  • Emotras metod kan vara ett verktyg för att studera de antagna hjärnskador som tros uppstå vid återkommande depressioner.

 

EUDOR- A

Sedan augusti 2014 pågår studien EUDOR-A – A Naturalistic Multi-centre Clinical Study of EDOR Test in adult patients with primary depression Study Program.

Studien organiseras och monitoreras av Emotra I nära samarbete med Professor Marco Sarchiapone, Molise, Italien.

Totalt deltar 18 vetenskapliga institutioner från tio länder i Europa i arbetet med att genomföra studien. Över 1500 patienter har nu testats och 15 kliniska centra har regelbundet skickat in EDOR Testdata för analys av Emotras analyscenter i Sverige. I mars 2016 stängdes inrapporteringen av nya data. Samtliga testade patienter ska följas under 12 månader. En direkt jämförelse av antalet som tagit sina liv eller som genomfört självmordsförsök, mellan de som konstaterats vara normalt reaktiva och de som visat sig vara hyporeaktiva kommer därefter att göras. Målsättningen i studien är att visa det starka sambandet mellan hyporeaktivitet och självmordsrisk.

De ansvariga klinikerna har av etiska skäl fått besked om utfallen i de enskilda testerna, vilket givetvis på ett sätt riskerar att påverka utfallet i studien. Om tillräckligt effektiva suicidpreventiva åtgärder sätts in för de hyporeaktiva patienterna förhindrar ju det en eventuell självmordshandling. Målsättningen med studien är emellertid i lika stor utsträckning att visa att de patienter som bedöms inte vara i risk för att begå självmord, faktiskt inte gör det. Den samlade bedömningen är att EDOR har så hög precision att skillnaden i utfallet mellan de två grupperna ska bli tillräckligt stor för att den ska kunna konstateras i studien.

Den 10 mars 2017 kommer studien att avslutas helt och då kommer samtliga resultat att analyseras och statistiska beräkningar att genomföras.

Därefter kommer studien att rapportera i en eller ett flertal vetenskapliga artiklar. Ett konsensusmöte kommer att samla alla medverkande forskningsinstitutioner i syfte att diskutera erfarenheter och resultat från studien. Tanken är även att gruppen, efter noggranna diskussioner, ska samla sig kring ett gemensamt uttalande som alla är beredda att ställa sig bakom.

 

Ett urval av vetenskapliga referenser

  1. Edman G, Åsberg M, Levander S, Schalling D. Skin conductance habituation and cerebrospinal fluid 5-hydroxyindoleatic acid in suicidal patients. Arch Gen Psychiatry 1986; 43: 586–592.
  2. Thorell LH. Electrodermal activity in suicidal and non-suicidal depressive patients and in matched healthy subjects. Acta Psychiatrica Scandinavica 1987; 76: 420-430.
  3. Thorell LH, d’Elia G. Electrodermal activity in depressive patients in remission and in matched healthy subjects. Acta Psychiatr Scand. 1988;78:247-53.
  4. Thorell LH, Kjellman BF, d’Elia G. Electrodermal activity in antidepressant medicated and unmedicated depressive patients and in matched healthy subjects. Acta Psychiatrica Scandinavica 1987:76:684-692.
  5. Thorell LH, Kjellman BF, d’Elia G. Electrodermal activity in relation to diagnostic subgroups and symptomatology of depressive patients. Acta Psychiatrica Scandinavica 1987:76:693-701.
  6. Keller FM, Wolfersdorf M, Straub R, Hole G. Suicidal behaviour and electrodermal activity in depressive inpatients. Acta Psychiatrica Scandinavica 1991; 83:324–328.
  7. Wolfersdorf M, Straub R, Hole G. Electrodermal activity in depressive men and women with violent or non-violent suicide attempts. Schweizer Archiv für Neurologie und Psychiatrie 1993; 144:173–184.1
  8. Wolfersdorf M, Straub R. Electrodermal reactivity in male and female depressive patients who later died by suicide. Acta Psychiatr Scand 1994; 89: 279–284.
  9. Diepers M. Zur Suizidalität in der Depression: Persönlichkeitsmerkmale und psychophysiologische Reaktionsmunster. Avhandling. Ulm: Universität Ulm, 1994.
  10. Wolfersdorf M, Straub R, Keller F, Barg T. Elektrodermale Reaktivität bei Suizidversuch und Suizid Depressiver. In: Wolfersdorf M, Kaschka WP, eds. Suizid – Die biologische Dimension. Berlin: Heidelberg, 1995; 99–110.
  11. Wolfersdorf M, Straub R, Barg T, Keller F. Depression und EDA-Kennwerte in einem Habituationsexperiment. Ergebnisse bei über 400 stationären depressiven Patienten. Fortschr Neurol Psychiatr 1996; 64: 105–109.
  12. Eriksson T, Nilsson M, Rawanduzi S, Thorell LH. Implementering av psykofysiologisk suicidriskdetektion vid Redakliniken AB, Linköping hösten 2007 – våren 2008. Landstinget i Östergötland, Redakliniken AB, 2008.
  13. Thorell LH. Valid electrodermal hyporeactivity for depressive suicidal propensity offers links to cognitive theory. Acta Psychiatrica Scandinavica 2009; 119: 338-349.
  14. Thorell LH, Wolfersdorf M, Straub R, Steyer J, Hodgkinson S, Kaschka WP, Jandl M. Electrodermal hyporeactivity as a trait marker for suicidal propensity in uni- and bipolar depression. Insänt för publikation 2013.
  15. Thorell LH, Eriksson T. Skyddar fysiologiskt mätbar nyfikenhet den deprimerade mot självmord? Manuskript för publikation, 2013.